elektroniskt etablerad 2002
Tillbaka Hem Endast i Internet Explorer Forum Adresser Hjälp

Sundhults digitala mörkrum

Det röda dämpade ljuset är borta, men andra nya möjligheter att arbeta i mörkrummet har tillkommit. Den här sidan beskriver några verktyg och hur det skall användas i det digitala mörkrummet.

Rubriker på sidan

  • Mjukvara, program för att redigera fotografier.
  • Att använda GIMP, tips om funktioner för GIMP.
     
  • GIMP snabbisar, kortkommandon för att effektivare arbeta med programvaran.
  • Beskära, hur man beskär ett foto.
  • Kontrast, hitta rätt nivåer i fotografiet.
  • Kurvor, ett kraftfullt verktyg för att förbättra ett fotografi.
  • Färgmättnad, ge fotografiet en varmare eller kallare ton.
  • Röda ögon, ta bort oönskade röda ögon från fotografier.
  • Skärpa, förbättra skärpan.
  • Ta bort sensorbus, ta bort oönskat brus som kan uppkomma ibland.
  • Reparera ett fotografi, ta bort oönskade streck och annat ur ett fotografi.
  • Lägga till ram, lägga till en kant, eller ram till fotografiet.
  • Skapa effekter, det digitala mörkrummet gör dig kreativ om du vill.
  • Skapa markering, för att ändra eller ta bort bakgrund exemplvis.
  • Några fototips, tips på hur kameran kan användas för att ta bättre fotografier.
     
  • Stödlinjer i kameran, komponera bättre bilder.
  • Välj program i kameran, den kamera kan mer än vad du tror.
  • Vitbalans, trolla med vitbalansen.
  • EXIF-tool, exempel på avd EXIF-tool berättar om en bild.
  • Manuella inställningar, våga använda manuella inställningar på din kamera.
  • Teknik, vad är sensorer, objektiv, pixlar.
     
  • Vad gör jag med mina fotografier?, det finns fler roliga saker du kan göra.
  • Pixlar och dpi, vad är dpi?
  • Bättre med många megapixlar i kamera?, svaret finns här.
  • Objektiv, lite om objektiv.
  • Mjukvara

    GIMP
    I mörkrumsarbetet behövs en mjukvara för digital bildbehandling. Det vanligaste programmet är Adobe Photoshop, ett kompetent program. Dyrt är det också. Därför har jag valt att arbeta med GIMP som är en fri mjukvara med motsvarande funktioner.
    Ladda ner GIMP på www.gimp.org.
    Dokument som beskriver hur man använder GIMP finns på www.gimp.org/tutorials och www.gimp-tutorials.com.
    Det finns en sida som behandlar fotoredigering och beskriver hur man skall gå till väga för att skapa olika effekter (från färg till svart-vitt, vinjettering, ramar, selektiv färg, byta bakgrund mm). Sidan heter www.gimpguru.org.
    För er som är vana att arbeta med Adobe Photoshop finns GIMPShop, som anpassat sitt gränssnitt i GIMP för att passa photoshopanvändare. Det hittas på http://gimpshopdotnet.blogspot.com/.


    EXIF-tool
    Ett annat roligt verktyg är EXIF-tool. EXIF är information som lagras i de bilder som tas av digitalkameror. Det handlar om när fotot är taget, och faktiskt också var om man kopplar en GPS till kameran. Dessutom kan man få veta en massa tekniska data om bilden som ISO-tal, slutartid, bländaröppning, om blixten användes och så vidare. Genom att granska sina egna bilder kan man lära sig mer om hur kameran fungerar och våga sig till manuella inställningar för att ta ännu bättre bilder.
    EXIF-tool kan laddas ner på http://www.sno.phy.queensu.ca/~phil/exiftool/.
    Under rubriken Några fototips finns exempel på vad EXIF-tool genererar för data.

    UFRaw - The Unidentified Flying Raw
    En mjukvara som kan köras direkt, eller användas som en plugin till GIMP och genast kan du öppna RAW-filer. Den kan läsa de flesta RAW-filer som digitala kameror producerar.
    Laddas ned från ufraw.sourceforge.net.

    Att använda GIMP

    GIMP snabbisar

    Här följer några bra kommandon och verktyg som är bra att känna till i GIMP.

    Pipett eller färghämtare
    Tryck O för att få en pipett för att kunna suga upp en färg.


    Beskära
    Tryck SHIFT+C. Se vidare under rubriken Beskära nedan.


    Rektangulär markering
    Tryck R.


    Trollspö (markeringsverktyg)
    Tryck Z. Hålls SHIFT nedtryckt samtidigt som man klickar med musen läggs den nya markering till den gamla. Hålls CTRL nedtryckt tas markering istället bort.

    Klonongsverktyget
    Tryck C. För att ta en provyta, tryck SHIFT och klicka med musen.


    Växla färg (bakgrund/förgrund)
    Tryck X.


    Verktyget flytta
    Tryck M.


    Penna
    Tryck P.


    Verktygsalternativ
    Tryck CTRL+SHIFT+T så fås tillgång till inställningar för det verktyg som valts.

    Öppna senaste bild
    Tryck CTRL+[siffra] där [siffra] är 1 till 9. 1 för den sensat öppnade bilden.

    Rotera bild
    När man öppnat fotografiet görs det under menyn Bild och sedan Transformera.

    Skapa en kopia
    Görs med CTRL+D

    Lagerfönstret
    Öppnas med CTRL+L

    Förstora och anpassa till fönster
    För att visa fotografiet i 100% tryck 1.
    För att anpassa fotografiet efter visningsfönstret tryck CTRL+SHIFT+E.

    Skala bilden
    Under menypunkten Bild och sedan Skala.

    Skapa transparens
    Lägg till en alfakanal genom att gå till Lager i menyn, och sedan Transparens och Lägg till alfakanal. Markera områden som skall vara transparenta med exempelvis trollspöet. Gå till Redigera i menyn och välj Töm.

    Beskära

    Blev motivet så som man ville? Kanske skulle det passa att beskära bilden? Möjligen vill man beskära bilden för att få ett annat förhållande mellan bredd och höjd som passar utskrift på papperskopia. I GIMP finns en skalpell i verktygslådan för just den här uppgiften, eller så kan man trycka SHIFT+C vilket är det samma som att klicka på ikonen i verktygslådan.

    Man trycker ner vänster musknapp vid ett hörn och håller den nedtryckt och släpper den vid ett diagonalt motsatt hörn. I varje hörn får man ett handtag. I det övre vänstra och nedre högra ges möjligheten att för ändra storleken i både höjd och bredd. De andra två diagonalhörnen förflyttar bara den markering som man gjort. När man är nöjd klickar man Beskär.

    Aspektförhållande talar om vilken höjd en bild skall ha för en viss bredd. När man beställer utskrifter av sina foton som papperskopior kan man göra det i 10x13 eller 10x15 cm. Beskär man ett fotografi måste man hålla sig till ett utav formaten, annars beskärs bilden hos fotoleverantören. Följande gäller:
    Bildstorlek Aspektförhållande
    13x10 1,3
    10x13 0,77
    15x10 1,5
    10x15 0,67


    Beskära med givet aspektförhållande
    Det lättaste sättet att beskära efter ett givet aspektförhållande är att välja det rektangulära markeringsverktyget (1 i bilden nedan), eller trycka R.


    Välj Fixt aspektförhållande i verktygslådans nedre del (2) och mata in hur brett och högt din markering skall motsvara i millimeter (3).
    Markera ytan i fotografiet som du vill att bilden skall bestå av. Byt till verktyget Beskära, med ett klick på ikonen (4) eller trycka SHIFT+C. När inställningsfönstret för Beskär och ändra storlek kommer upp klicka på knappen märkt Från markering (5). Avsluta med att klicka Beskär och fotografiet har rätt förhållanden.

    Kontrast

    Detta är ett mycket effektivt sätt att förbättra sina fotografier. Det handlar om att låta de ljusa vita partierna bli vita och de svarta vara svarta.
    Verktyget hittar man under menyn Verktyg/Färgverktyg/Nivåer. Genom att justera inmatningsnivåerna ändras kontrasten. Ta pipetten till höger och markera en vit pixel, och därefter en svart pixel efter att ha klickat på pipetten till vänster. Finjusteringen kan göras genom att dra i de små trianglarna under histogrammet. Den grå i mitten för att justera mellantonerna. Målet är att kurvan i histogrammet skall börja vid den svarta pilen och sluta med den vita.


    Hitta rätt pixlar
    För att hitta den ljusaste och mörkaste partierna kan man ta hjälp av tröskelvärde. Skapa en kopia av fotografiet genom att trycka CTRL+D (1).


    Sedan kan man gå in under Verktyg följt av Färgverktyg och klicka på Tröskelvärde. Justera sedan tröskelvärdet, först åt höger för att se de ljusaste pixlarna (2). Då blir bilden svart förutom de allra ljustaste pixlarna (3). Leta upp samma område i orginalbilden justera enligt ovan. För att finna den mörkaste pixeln, gå tillbaka till kopia och flytta tröskelvärdet åt vänster (4). Då kommer endast de mörkaste synas (5) och det är bara hitta samma område i orginalet och justera den svarta nivån enligt ovan. Kopian kan nu slängas.

    Kurvor

    Kurvor är ett av de mest kraftfulla verktygen för att justera dina bilder. Det handlar om ställa in färg, hitta svart och vit. Skulle en bild dra åt någon färg är det med kruvor man kan justera så att det blir rätt nivå. Är inte ytan grå, utanexempelvis röd vet man att bilden skall korrigeras genom att minksa mängden rött i bilden. Man kan identifiera det på en helt grå yta där alla nivåer av rött, grönt och blått skall vara samma. I Kurvor kan man också justera ljusstyrka-kontrast.

    Ljusstryka-Kontrast
    Ljusstyrkan justeras genom att förflytta kurvan upp eller ner. Kontrasten justeras genom att flytta kurvan i sidled. Jämför med stycket om kontrast här ovan. För att få rätt svart nivå, peka med musen, som då blir en pipett, och klicka på en svart pixel. Då kommer en vertikal linje att visas i histogrammet. Förflytta startpunkten på kurvan dit. Klicka sedan på en vit punkt och justera ändpunkten.
    Genrellet gäller att drar man kurvan uppåt åt vänster blir bilden ljusare, och nedåt åt höger mörkare. Kurvan visas med ett rutnät om 4x4 rutor. De övre rutorna horisontellt sett justerar högdagrar, mittenrutorna mellantoner och rutona längst ner skuggor. På kurvan kan man lägga till brytpunkter, noder, för att justera kurvans form.
    För att göra skuggor ljusare kan man placera en punkt på kurvan i den nedre rutan. Sedan drar man punkten med hjälp av musen något uppåt och åt vänster så blir skuggorna ljusare. Möjligen flyttar man upp ändpunkten något, utan att flytta den i sidled.
    Vill man i stället dämpa hödagar sätter man en punkt på kurvan i den övre rutan och drar den nedåt åt höger.
    För att inte förstöra den totala kurvformen kan man låsa den genom att placera punkter där kurvan skär rutnätet innan man börjar ändra formen. Punkter behöver inte ligga fast där, men det är något att utgå från i sitt arbete. Vanligt är att man låser mellantonerna genom att placera en punkt i mitten. Då påverkar man inte högdagar när man justerar punkter för skuggor långt ned på kurvan. Är det speciellt ställe på bilden man vill justera utefter är det bara att klicka med pipetten där så får man en linje i histogrammet, och där linjen skär kurvan skall man justera med önskad effekt.

    Färgkorrigeringar
    För att korrigera färger väljer man den kanal som skall ändras; röd, grön eller blå. Det sista kanalläget Värde ändrar det kombinerade värdet. Skulle det vara för mycket grönt i de ljusa partierna så kan man alltså välja grön kanal och dämpa högdagar lite så blir man av med färgsticket.

    Utförlig beskrivning på hur kurvverktyget fungerar hittas på hs.riverdale.k12.or.us/%7Epnelson/graphics/Grok/node61.html#8861.

    Färgmättnad

    Genrellt gäller att digitala kompaktkameror HAR mer färgmättnad än digitala systemkameror. Mer färgmättnad gör att bilden kan upplevas som lite varmare. Därför vill man ibland öka färgmättnadnen något. Verktyget finns under menyn Verktyg/Färgverktyg/Nyans-mättnad. Detta görs genom att föra reglaget för färgmättnad något åt höger. När man justerar färgmättnaden påverkas hudtonerna snabbt, så var noga med att inte öka för mycket.

    Röda ögon

    Röda ögon är ett kapitel för sig och kan göras på många sätt. En mer fullständig genomgång kan hittas på www.gimp-tutorials.com/tutorial/Removing-quot-Red-Eye-with-GIMP-147.html. Som tur är har Martin Guldahl skrivit ett litet skript som hjälper till med processen. Högerklicka på filen nedan och välj Spara länk som. Filen skall sedan sparas i en katalog som borde heta något i stil med C:\Program\GIMP-2.0\share\ gimp\2.0\scripts.
    Red-eye.scm

    För att ta bort röda ögon gör följande:

    Markera ögat
    Använd trollspöet för att markera ögot. Sätt ett tröskelvärde som passar (exempelvis 15). Markeras inte tillräckligt kan shift-tangenten hållas nedtryckt samtidigt som man markerar fler områden. Skulle för mycket markeras får man sänka tröskelvärdet och markera på nytt. Det är en god idé att förstora ögat/ögonen innan man börjar markera.

    Kör skriptet
    Gå till Script-Fu i menyn och välj Markering och klicka på Red eye.... Vips, så är de röda ögonen borta. Det kommer upp en ruta där man kan göra justeringar. Threshold är tröskelvärde när skriptet körs, och påverkar skriptet för stor del av ögat kan man minska värdet.
    Skulle det inte bli bra är det bara att ångra genom att trycka CTRL+Z och göra om.

    Skärpa

    Det går faktiskt att ändra bildens skärpa i efterhand något. Det finns flera sätt. På http://www.gimpguru.org/Tutorials/ SmartSharpening2/ beskrivs ett av de mer avancerade sätten av Eric Jeschke. Tanken är att man ökar kontrast i kanterna på objekten på bilden. Det handlar om att leta upp alla kanter, använda de som mall för att justera kontrasten i de pixlarna. Som tur är går även detta förfarande att köra som ett skript.
    Högerklicka på filen nedan och välj Spara länk som. Filen skall sedan sparas i en katalog som borde heta något i stil med C:\Program\GIMP-2.0\share\ gimp\2.0\scripts.
    smart-sharpen2.scm
    Det kommer nu att under menyn Script-Fu gå att välja Enhance och sedan SmartSharp. Notera att det skapas nya lager, så filen får sparas som en XCF (GIMP-fil), eller exporteras som en ny jpg. Bilderna intill är en del visad i 100%. Notera skillnaden i lövverken.

    Ta bort sensorbrus

    Det händer ibland att man råkar få brusiga bilder kanske beroende på att man tagit ett fotografi med för högt ISO-tal. sensorn, som är "filmen" i en digitalkamera kan skapa detta brus vid exempelvis dåliga ljusförhållanden. I de mörka partierna upplevs då bilden som brusig, men detta går att förbättra.
    Gå till Filter och välj Förbättra följt av Damm och repor. Flytta bilden i det lilla visningsfönstret till ett mörkt parti av fotografiet och prova att ändra kontrollerna. Radien bör hållas ganska låg för att få ett bra resultat. Valet Rekursivt bör vara avmarkerat. När detta är klart görs bilden skarp genom att följa beskrivningen ovan under rubriken Skärpa. Det går inte eliminera bruset, men det går att dämpa. Se bilderna som är ett urklipp ur en bild i 100%.

    Reparera ett fotografi

    Om ett fotografi råkar ha ett fel eller behöver korrigeras på något sätt kan kloningsverktyget vara till hjälp. Det aktiveras genom att trycka C eller välja stämpeln i verktygslådan. Det man gör att man tar en provyta i närheten av det området man vill reparera och sedan stämplar över stället som skall korrigeras. För att ta en provyta trycker man ner CTRL då kloningsverktyget är aktivt och klickar med musen på en yta i närheten. Eftersom man tar en provyta får man med strukturen i exempelvis huden, och inte enbart färgen på den pixeln man klickar på. I exemplet till höger har blämmor och ett glasögonglas tagits bort ur bilden.

    Det finns andra mer avancerade metoder att retouchera fotografier. Ett exempel på hur man "fuskar" med fotografier i tidningar hittas på www.informit.com/content/images/073571133X/samplechapter/073571133XC(full).pdf som är ett helt kapitel ur en bok. Eller retouchpro.com/tutorials/ med olika guider. Ett annat där man visar en avancerad gång finns att läsa på http://www.gimp-tutorials.com/tutorial/ Even-Better-Healing-Without-the-Magic-Tool-470.html. Har man skannat in ett gammalt fotografi som man sedan vill förbättra digitalt finns det tips på www.gimpguru.org/AskTheGuru/G20040808/.

    Lägga till en ram

    Att lägga till en kant, eller ram är inte svårt. Under Script-Fu kan man välja Dekor följt av Lägg till kant. Då kommer det en dialogruta där bredd och färg kan ställas in för en kantlinje. Tänk på att aspektförhållandet ändras med en kant, så det kanske inte passar för utskrift efter att en kant lagts till. Detta beror på att man lägger till kanten utanför det befintliga fotografiet. Man kan ordna detta genom att beskära bilden lite först, eller genom att ha olika tjocklek på kanterna.

    För att göra en suddig kant väljs i sista steget helt enkelt Suddig kant istället för Lägg till kant.

    Är det en skugga man vill lägga till kan man använda sig av Skugga under Script-Fu där Skuggkastning finns.

    Önskas mer avancerade ramar kan det vara idé att titta på sidan www.gimpguru.org/Tutorials/MatsAndFrames/ där det finns ett skript att ladda ner som underlättar processen.

    Skapa effekter

    Det digitala mörkrummet ger stora möjligheter att arbeta med fotografier. De kan göras svartvita, färgläggas, omvandlas till sepia, göras om till skisser och så vidare. Under rubriken Mjukvara finns länkar till olika beskrivningar på vad man kan göra med GIMP. Läs mer där!

    Selektiv färgning
    Som ett exempel visas här nedan selektivt färgning. Genom att öppna en färgbild, och duplicera den, med CTRL+d, har man två likadana bilder. Den ena görs om till svartvit på följande sätt. Gå till menyn och välj Bild, sedan Läge och sist Gråskala (1). Nu är bilden svartvit. Växla till färgbilden och ta fram verktygslådan för lagerhantering genom att trycka CTRL+L. Lägg till ett nytt lager genom att högerklicka på bakgrundslagret och välj Nytt lager (2). Gå till den svartvita bilden, markera hela med CTRL+A och kopiera den med CTRL+C. Växla tillbaka till färgbilden och klistra in med CTRL+V. Öppna lagerhanteringsfönstret och klicka på ankaret (3) i nedre delen av fönstret för att fästa det flytande lagret.
    Nu skall en lagermask skapas. Detta görs genom att högerklicka på det svartvita lagret i lagerhanteringsfönstret och välja Lägg till lagermask (4). Välj Vit (full opacitet) (5). Ta ett verktyg att rita med, exempelvis pennan (tryck P) och när man målar svart kommer färgen att framträd. Målar man vitt framträder den svartvita bilden.







    Exemplen ovan är båda omgjorda till selektiv färgning, och den övre tredje bilden är ett försök att likna en skiss, och den nedre tredje ett försök att imitera ett gammalt fotografi.

    Skapa markering

    Det finns olika sätt att skapa markeringar. Ett sätt är att använda QuickMask. Det aktiveras via den lilla streckade rutan nere till vänster om bilden. Klickar man på den ändrar bilden färg till röd. Ritar man sedan med exempelvis pennan, tryck P, lyser bilden igenom. För att sudda växlar man färg med X. När det som önskas som markering syns klickar man återigen på ikonen i nedre vänstra hörnet, nu en röd rektangel. Då skapas en markering kring för alla gränser mellan det röda och den klara bilden.

    Markering kan sedan användas till en lagermask (för selektiv färgning) eller något annat. För att lägga till lagermask, gå till Lager i menyn, välj sedan Mask och sist Lägg till markering.

    Metoden kan användas för att ta bort en bakgrund, eller byta bakgrund, göra urklipp med mera.

    Några fototips

    Stödlinjer i kameran

    Flera digitala kameror kan visa stödlinjer på skärmen när man skall fotografera. Det är 3x3 rutor, och det finns en regel som säger att man skall hamna i skärningspunkterna när man placerar motiven i bilden. Det man vill fånga blicken på skall vara där, som ett öga eller mun i ett porträtt, en blomma, ett huvud, en sten, ett hus eller vad det nu kan vara där man fäster ögat.
    Man kan inte säga exakt varför en bild med en komposition som utgår från den regel bedöms bättre än andra.

    Välj program i kameran

    Många av kamerorna har olika lägen, scener, eller program, som man allt för sällan använder. Exempel på program är porträtt, sport, program för vädertyper eller ljuset. Vitbalans Man kan skapa varmare eller kallare ljus genom att välja vitbalans. Ofta står de i ett automatiskt läge (AWB) men prova att ställa om till solljus, glödlampa eller lysrör och se vad det gör för dina bilder i olika miljöer.

    EXIF-tool

    Genom att granska dina bra bilder med EXIF-tool kan du lära dig vad som är bra inställningar för din kamera och våga köra i manuellt läge. För att se ett exempel på en liten del av den information man kan läsa ut ur EXIF datat klicka här. För exempel på vad EXIF-tool kan genererar från ett fotografi klicka här. Svaret som EXIF-tool har levererat har formatertas och kompletterats med fotografi för att visas på en webbsida.
    Länk till EXIF-tool hittas under rubriken Mjukvara på början av sidan.

    Vad gör jag med mina fotografier?

    Vad gör man med alla bilder man tagit?
    Du kan:

    Teknik

    Manuella inställningar

    Det är i huvudsak tre parametrar man justerar vid manuell fotogragering. ISO-känslighet, bländaröppning och slutartid.

    ISO-känslighet
    ISO-känsligheten är ett mått hur känslig filmen är för ljus. Det brukar kunna gå att ställa in mellan ISO100 och upp emot ISO1600. På Fotosidan.se beskrivs ISO som storleken på en hink. Har man en liten hink fylls den snabbt, har man en stor hink tar det längre tid. Fylls den snabbt kan man säga att den är mer känslig, och överför man det till ISO-tal är det ISO100 den minst känsliga (liten hink) och ju högre ISO desto mindre känslig (större hink).
    Fyller man för lite hinken, släpper in för lite ljus, blir bilden mörk och ofta brusig. Rinner det över blir bilden alldeles för ljus.
    Digitala kompaktkameror har ofta sensorer som ger brusiga bilder redan vid låg ISO.

    Bländaröppning
    Bländaröppning är hur mycket ljus som släpps in. I Fotosidan.se's jämförelse med ISO-talet som hink skulle detta vara hur grov slang man har när hinken skall fyllas. Har du en liten smal trädgårdsslang tar det en stund att fylla en 10-liters hink, men har du en grov brandslang går det fortare.
    Bländaröppningen anges som ett f-tal, exempelvis f/3.5. Ett lågt tal mostvarar en grov slang, medan ett högt tal en smal slang
    I digitala kompaktkameror är det inte alltid man kan justera bländaröppningen.

    Slutartid
    Slutartiden är hur lång tid man låter ljuset flöda. Här jämför Fotosidan.se med hur länge kranen är öppen när man fyller på hinken med vatten. Kranen kan bara vara på eller av, inga mellanlägen här. Mängden vatten som forsar ut beror som sagt var på bländaröppningen. Har man trädgårdsslangen får man anpassa tiden så att hinken blir lagom fylld. Har man brandslangen får man ta en kortare tid.

    Exponera
    Det gäller att kombinera ISO-känslighet, bländaröppning och slutartid till en bra balans. Lagom stor hink, lagom grov slang och en kran som är öppen i lagom lång tid.
    Undersök din kamera och se vilka av parametrarna du har möjlighet att ställa in. Olika kameror har olika möjligheter.
    Det kan vara knepigt, men ta hjälp av EXIF-data för att lära dig mer om vilka inställningar som är lagom.

    Pixlar och dpi

    Hur bra upplösning behöver jag ha? Hur många pixlar, och vad är dpi? Begreppen blandas ihop och skapar förvirring.

    dpi
    dpi är en förkortning av dots per inch, alltså punkter per tum. Detta är ett mått på hur bra en skrivare eller skanner är, och har egentligen inget med bildfiler att göra. Begreppet används dock ofta där en mer riktig term skulle vara ppi, pixlar per tum, vilket beskriver hur många pixlar per tumsom önskas vid utskrift.

    I en jpg-bild finns det ett ppi-värde sparat (ofta angivet som dpi) som vissa bildbehandlingsprogram använder för att visa och skriva ut bilden. Det är dock samma kvalité i en bild med 2048 x 1536 pixlar och 1000 ppi som en bild med 2048 x 1536 och 10 ppi. Men om ppi används för att skala bilderna till utskrift kommer den med 10 ppi att bli jättestor och pixlig medan den med 1000 ppi bli liten och högkvalitativ, trots att bilderna har samma antal pixlar i höjd och bredd. Många program använder dock inte alls bildens "rådgivande" ppi-värde utan låter användaren välja storlek på utskriften, och då kommer de två bilderna att se helt lika ut. Bilderna till höger har olika dpi, men samma storlek. Prova gärna att högerklicka på dem, välj Spara som och infoga sedan de olika bilderna i ett ordbehandlingsprogram. Den ena blir troligen liten som en punkt, den andra riktigt stor.

    Hur bra kvalitén blir på bilden beror först på kameran (främst optik och sedan sensor), storleken i pixlar, komprimeringen av filen och hur bra fotografen är. Bilderna som lagras i jpg är komprimerade. Finare kameror, främst systemkameror, har möjlighet att lagra filen som RAW, utan någon som helst påverkan av algoritmer i kameran, utan är precis som sensorn tar emot datat. Traditionellt säger man att 300 ppi är att föredra, men med modern tryckutrustning ger redan 200 ppi fotokvalité. Det är lätt att räkna ut hur många pixlar fotografiet då skall ha. Skall du ha en utskrift på 10 x 8 tum (vilket motsvarar 25,4 x 20,32 cm) i 200 ppi skall fotografiet ligga på 2000 x 1600 pixlar. Tryckerier mäter tryck kvalité i lpi, linjer per tum. Det är mpttenhet för att mäta rastertätheten. Upplösningen i ppi ligger 1,5 till 2 gånger för att få motsvarande lpi

    lpi ppi (lpi*1,5) Användningsområde
    50 75 Gamla skrivare (300-600 dpi)
    85 128 Dagstidningstryck
    100-110 150-165 Nyare laserskrivare (1200 dpi)
    133-175 200-263 Magasin, broschyrer
    175-300   263-450 Konsttryck, konstböcker

    Nu kan du räkna ut hur bra kvalité du behöver ha på dina kort.
    En Canon IXUS 850 som har 3072 x 2304 pixlar ger då att om den skall skrivas ut med 300 ppi blir den 26 x 19,5 cm och vid 200 ppi 39 x 29,2 cm.

    Tänk på att om du vill beskära bilden och låta den hålla hög kvalité så är det bra att ta med högupplösning. I slutändan handlar det om vad du vill göra med dina fotografier och hur mycket lagringsutrymme du har.

    Läs mer om myterna kring dpi på www.rideau-info.com/photos/mythdpi.html.

    Bättre med många megapixlar i kameran?

    Resonemanget ovan bör leda till slutsatsen att ju fler megapixlar desto bättre kamera. Självklart är svaret; Nej!

    Det finns olika typer av sensorer som används. Sensorn kan liknas vid den gamla filmen. En bild skall först och främst passera genom optiken i objektivet och sedan projeceras på sensorn. Kvalitén på optiken är alltså första delen som bestämmer den slutgiltiga kvalitén.

    Kolumner och rader
    Det finns olika typer av sensorer. Gemensamt är att man i varje pixel försöker detektera bilden. Vissa sensorer har flera fotodetektorer jämte varandra i varje pixel, medan andra bara en. Det alla skall detektera är rött, grönt och blått utifrån vilka man kan skapa alla andra färger. Har man flera detektorer jämte varandra i en pixel kan det finns en detektor för varje färg, är det bara en arbetar man med tekniker som bygger att de olika färgerna absorberas i detektorer som ligger i olika lager.
    Sitter detektorerna i pixlarna jämte varandra, och ovan på lägger man ett Bayerfilter. Filtret släpper bara genom en av färgerna röd, grön och blå. Första raden är varannan röd, varannan grön, i nästa rad är varanan grön och varannan blå. Det gör att sensorn består av 50% grön, 25% röda och 25% blå detekteorer. Därefter beräknas rätt färg fram för varje pixel beroende på de närliggande pixlarna färgmängder. Denna uträkning skapar en pixel som är uträknad. Olika fabrikat har utvecklat olika algoritmer. Att det är en uträkning gör att pixeln inte alltid är helt sann utan kan innehålla visst fel i färgen
    Tyvärr är det få kameror idag som har detektorer som är lagerbaserade. I den varianten är kan alla detektorer känna av alla färger, men är mer bruskänslig. Vanligtvis har pixlarna i en sensor legat i raka rader och kolumner, men det finns nu mer sensorer är placerade i andra mönster som ger bättre kvalité.

    En sensor på 3 megapixlar kan producera en bild på 6 megapixlar. Detta görs genom att interpolera pixlar, det vill säga att man räknar fram en pixel mellan de omkringliggande. Man talar om effektiva pixlar i sensorn som är den riktiga informationen, jämfört med den slutgiltiga bilden som lagras i kameran. När bilden projeceras på sensorn lämnas oftast en ram som aldrig träffas av ljuset. Frågan är vad tillverkarna anger på sina kameror...

    Sensorbrus
    Sensorn är en känslig komponent, och som så ofta får man vad man betalar för. Sensorer har ett elektriskt grundbrus som påverkar bilden. Jämför med din stereo. En billig stereo brusar mer än dyra, även om du inte ens lyssnar till musik. Samma sak gäller för sensorn. Dessutom är den temperaturkänslig, speciellt i de billigare varianterna i kompaktkameror.
    Sensorn är ett ljuskänsligt element, men är inte ljuset tillräckligt måste signalen förstärkas. Jämför med stereon igen. Vrider man upp volymen ökar bruset också, inte bara på det man önskar höra. Samma sak gäller för sensorn.

    Sensorytan
    Det finns olika storlekar på sensorerna, då menas själva ytan. Antalet pixlar kan var det samma, men sensorerna är större. Dyrare systemkameror har större sensorer än kompaktkameror. De större detekteorerna kan ta åt sig mer ljus per pixel, och har ett lägre grundbrus. Detta är viktigt framför allt för de mörka partierna i en bild. Nyansskillnaderna i det mörka går att detektera snabbt, utan att de ljusa partierna blir överexponerade. Frågan är varför man inte använder större sensorer rakt av. Det beror på att detektorerna ligger på en kiselplatta. Det är ytan som kostar vid kieltillverkningen. För processorer till datorer gör man tunnare ledningar, mindre transistorer. Med andra ord pressar man in mer på samma yta och får bättre prestanda. Megapixelexplosionen beror på samma sak, mindre detektorer som är tätt packade. Det är tvärtom resonemanget om större detektorer, som kräver yta. Lite olika kamerors sensoryta kan man se på http://en.wikipedia.org/ eller här www.cambridgeincolour.com/tutorials/digital-camera-sensor-size.htm.

    Artefakter
    Det finns en rad andra artefakter, fel som uppstår vid bildbehandlingen.
    Det kan vara:
    • färgavvikelser beroende på optiken (brytningsfel i optiken)
    • färgfel beroende på överexponerade pixlar (exponeringen "rinner över" till när liggande pixlar)
    • moiré-brus som är skiftingar i en färg som egentligen är en homogen färg
    • med flera

    "Felen" beror på till stor del sensorns kvalité. Det handlar mycket om hur väl en pixel kan detekteras och hur den pixeln påverkas av omkringliggande pixlar.

    Det som gör att en digital systemkamera tar bättre bilder än en kompaktkamera är att sensorn är mindre brusig från grunden, inte påverkars av temperatur i lika stor utsträkning samt större pixlar som ger ökad dynamik.

    Dessutom kan en systemkamera spara bild i råformat, RAW, som är en bild direkt från sensorn obehandlad. I komapktkameror sparas bilden i ett komprimerat format, JPG, för att minska filstorleken.

    Slutsats
    Kvalitén på bilden bestäms av:
    • hur väl bilden projeceras på sensor (optiken)
    • hur stor yta sensorn har (dess dynamik)
    • hur bruskänslig sensorn är
    • hur färgdetekteringen görs
    • hur väl sensorn kan detektera en pixel och hur den påverkas av omkringliggande pixlar
    • hur duktig fotografen är

    Objektiv

    Hur bra bilder kameran tar beror mycket på optiken och objektivet som man använder. I kompaktkameror är optiken inte utbytbar som på en digital systemkamera.

    Ett objektiv bestäms av flera parametrar:
    • Brännvidd, avstånd från lins till sensor (justeras genom att zooma om det inte är fast brännvidd). Avståndet f i bilden till höger.
    • Ljusstyrka, hur mycket ljus som släpps igenom (justeras med bländare)
    • Närgräns, kortaste avståndet som ett motiv kan fotograferas på. Mäts från sensorn.
    Det finns en rad olika objektiv för olika ändamål. Som kit-objektiv, objektiv som säljs med kameran, väljs ofta någon typ normalzoom. Objektiven delas in i följande grupper:

    BrännviddBenämningLämplig för
    < 20mmSuper vidvinkelArkitektur
    20mm - 35mmVidvinkelLandskap
    35mm - 70mmNormal zoomPorträtt, gatufotografering och dokumentering
    70mm - 135mmMedium telezoomPorträtt
    135mm - 300mmTelezoomSport och natur
    300mmSuper telezoomför Sport och natur

    Dyrare optik har bättre egenskaper. Vissa säger att Canon och Nikon först och främst är optiktillverkare och inte kameratilvverkare. De gör dyra, men också relativt bra optik.
    Det hela går ut på att ljustrålarna bryts och projeceras på sensorelementet via linserna. Exempel på fel som kan uppkomma är:
    • Färgfel, på grund av att olika färgers ljusstrålar bryts olika ( se den röda strålen i bilden ovanför).
    • Distorsion, som gör att räta linjer uppfattas som krökta.
    • Vignettering, där hörnen kan bli mörka.
    Varje tillverkare har olika benämningar på olika typer av linser och tekniker för att undvika dessa fel (Nikon har exempelvis ED för en typ av färgkorrigering).

    Bildstabilisering
    För teleobjektiv kan det vara idé att ha bildstabilisator eftersom fotograferingen bli mer känslig handskaningsrörelser. Vissa kamera tillverkar bygger in stabliserongs teknik i kamerahuset, exempelvis genom att flytta sensorelement. Andra låter optiken i objektivet sköta det, genom att ändra linsen i objektivet. Det gör Canon i sina IS objektiv och Nikon i sina VR, se en förklaring av Nikons och Canons system.

    Autofokus
    Objektiv innehåller teknik, och bland en processor, för att sköta exempelvis autofokus. Canon har en liten motor i sina objektiv (EF), precis som på visa av Nikons objektiv (AF-I & AF-S). Andra modeller är beroende av en motor i kamerahuset som för över kraft till objektivet (Nikon D70, D80 D200 osv. Titta kl 7 så ser man en liten skruvmejsel). Utförligare beskrivningar av Nikons objektiv finns på Ken Rockwells sida.

    Mer om objektiv
    Det finns mycket att läsa om objektiv, exmpelvis på Wikipedia.org (eng), Wikipedia.org (swe), eller www.dpreview.com. På www.cambridgeincolour.com/tutorials/camera-lenses.htm, där man kan läsa mer om optike och även se bra exempel på felen som objektiv kan generera.

    Ken Rockwell har också ett test där han jämför Canon mot Nikon kameror, se http://kenrockwell.com/tech/nikon-vs-canon.htm.

    Vad skall jag välja?
    Tja, det beror på vad man skall fotografera. För att välja brännvidd kan man läsa forum.fotointresse.se/viewtopic.php?pid=20252. Sedan får man helt enkelt leta upp recensioner på nätet och läsa sig till vilket objektiv som passar bäst. Det man kan säga är att det är idé att skaffa ett UV-filter, för då får man automatiskt ett skydd för linsen. Välj ett av god kvalité så att det inte påverkar objektivet för övrigt.


  • © 2002-2018 Sundhult.com     webmaster@sundhult.com